Alla förlorar på nya avgifter för utlandsstudenter
Angående borgarnas avgiftsreform har några medlemmer av VSF Umeå författat en debattartikel som publicerats bl.a. i Värmlands Folkblad(!) och i pappersversionen av Fria Tidningen. Här är texten:
Alla förlorar på nya avgifter för utlandsstudenter
Efter regeringens införande av avgifter för utländska studenter på Sveriges universitet och högskolor har antalet sökande minskat drastiskt. Det kan vi idag konstatera efter att Verket för Högskoleservice publicerat siffrorna för antalet sökande och betalda studenter inför hösten.
Minskningen är förödande för många lärosäten som nu tvingas banta ner sina utbildningar, framförallt master- och forskarprogram.
Avgifterna är direkt utestängande för de lägre samhällsklasserna i icke-europeiska länder. Man får inte de studenter som är bäst, man får de som är rikast. Detta underminerar den akademiska standarden eftersom internationellt utbyte ger bättre kvalitet på utbildningar och inom forskningen. Dessutom blir de utländska studenterna goda ambassadörer för Sverige väl tillbaka i sina hemländer och ofta viktiga kontakter för vårt näringsliv.
Många högre utbildningar kommer nu att tvingas lägga ned, vilket givetvis även drabbar svenska studenter och på sikt hotar kvalitén inom hela det svenska utbildningsväsendet. Högerdebattörer pratar ofta och gärna om hur viktiga de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna är för Sveriges konkurrenskraft, och det är precis de utbildningarna som blir mest drabbade av bortfallet av utländska studenter.
Vänsterns Studentförbund ser mångfald på våra högskolor och universitet som en nödvändighet. Nästan alla svenska partier påstår att de också gör det, men vi ställer oss frågande till hur man samtidigt kan driva en politik som hindrar utländska studenter från att komma hit. Vi kan därtill se att samtliga europeiska länder som innan 2006 infört liknande avgifter senare även infört avgifter för inhemska studenter.
Det regeringen inte vill örstå är att frånvaro av avgifter aldrig varit en förlustaffär för Sverige på lång sikt, inte ens i pengar mätt. Ökad mångfald och högre akademisk kvalité är självklart en vinst i sig, men gynnar också Sveriges konkurrenskraft, ställning och anseende på det internationella planet.
Vänsterns Studentförbund ser kunskap som en mänsklig rättighet. I en tid då internationell solidaritet är viktigare än någonsin vill vi därför inte exkludera en majoritet av världens befolkning från våra lärosäten. Detta är framför allt ett ändamål i sig, men också viktigt för Sverige.
Bore Sköld, Robin Myte, Linus Lundström, Anton Björk, Vänsterns studentförbund
VK tryckte också i sin pappersversion en annan VSF-insändare om samma ämne, vilken var ett svar på moderaten Max Perssons inlägg i samma tidning ett par dagar dessförinnan:
Avgiftsreform gynnar varken mångfald eller rättvisa
Max Persson, Moderata Studenter (MST), uttalar i en debattartikel den 26 juni sitt stöd för regeringens avgiftsbeläggning för icke-europeiska studenter, men meddelar att MST dock inte önskar "hindra" mångkulturen på universiteten. Den ger oss nämligen möjlighet att "upptäcka" icke-europeiska studenters kulturer.
Att trygga mångfalden genom att exkludera de mindre bemedlade är ett verklighetsfrämmande koncept. En "mångfald" bestående av det relativa fåtal som har möjlighet att betala borgarnas avgifter blir nämligen inte så mångfaldig alls. Däremot vidmakthålls globala maktstrukturer då de ekonomiskt missgynnade förblir utan möjlighet att studera. Jag vill därtill påpeka att även utländska studenter faktiskt bidrar rent akademiskt och inte bara med sina exotiska kulturer.
Persson frågar sig (med en något otidsenlig retorik vars uppriktighet hade förfärat Per Schlingmann) varför vi ska "ge bort kunskap gratis" och menar att om vi ska hjälpa andra länder så bör vi "få ut" något av det. Jag undrar om en sådan inställning är förenlig med de "solidariska" krigsinsatser Perssons parti står bakom, vad får vi t.ex. ut av att "hjälpa" Afghanistan? Inte kan det väl finnas egenintresse inblandat där? Internationell solidaritet är tydligen mer acceptabelt i fråga om krig än om kunskap.
Studier måste återigen bli avgiftsfritt för alla, även för de som haft oturen att inte födas i den västvärld vars välstånd bygger på att de förtrycks ekonomiskt. Främst är det ett självändamål, men det är också det enda sättet att uppnå den riktiga mångkultur som nu är viktigare att försvara än någonsin.
Jag vill avslutningsvis nämna att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) med eftertryck motsatt sig reformen i fråga, och bland annat påpekat att samtliga länder som innan 2006 avgiftsbelagt studenter från tredje land därefter gjort detsamma för inhemska studenter.
Anton Björk
Vänsterns Studentförbund Umeå
Alla förlorar på nya avgifter för utlandsstudenter
Efter regeringens införande av avgifter för utländska studenter på Sveriges universitet och högskolor har antalet sökande minskat drastiskt. Det kan vi idag konstatera efter att Verket för Högskoleservice publicerat siffrorna för antalet sökande och betalda studenter inför hösten.
Minskningen är förödande för många lärosäten som nu tvingas banta ner sina utbildningar, framförallt master- och forskarprogram.
Avgifterna är direkt utestängande för de lägre samhällsklasserna i icke-europeiska länder. Man får inte de studenter som är bäst, man får de som är rikast. Detta underminerar den akademiska standarden eftersom internationellt utbyte ger bättre kvalitet på utbildningar och inom forskningen. Dessutom blir de utländska studenterna goda ambassadörer för Sverige väl tillbaka i sina hemländer och ofta viktiga kontakter för vårt näringsliv.
Många högre utbildningar kommer nu att tvingas lägga ned, vilket givetvis även drabbar svenska studenter och på sikt hotar kvalitén inom hela det svenska utbildningsväsendet. Högerdebattörer pratar ofta och gärna om hur viktiga de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna är för Sveriges konkurrenskraft, och det är precis de utbildningarna som blir mest drabbade av bortfallet av utländska studenter.
Vänsterns Studentförbund ser mångfald på våra högskolor och universitet som en nödvändighet. Nästan alla svenska partier påstår att de också gör det, men vi ställer oss frågande till hur man samtidigt kan driva en politik som hindrar utländska studenter från att komma hit. Vi kan därtill se att samtliga europeiska länder som innan 2006 infört liknande avgifter senare även infört avgifter för inhemska studenter.
Det regeringen inte vill örstå är att frånvaro av avgifter aldrig varit en förlustaffär för Sverige på lång sikt, inte ens i pengar mätt. Ökad mångfald och högre akademisk kvalité är självklart en vinst i sig, men gynnar också Sveriges konkurrenskraft, ställning och anseende på det internationella planet.
Vänsterns Studentförbund ser kunskap som en mänsklig rättighet. I en tid då internationell solidaritet är viktigare än någonsin vill vi därför inte exkludera en majoritet av världens befolkning från våra lärosäten. Detta är framför allt ett ändamål i sig, men också viktigt för Sverige.
Bore Sköld, Robin Myte, Linus Lundström, Anton Björk, Vänsterns studentförbund
VK tryckte också i sin pappersversion en annan VSF-insändare om samma ämne, vilken var ett svar på moderaten Max Perssons inlägg i samma tidning ett par dagar dessförinnan:
Avgiftsreform gynnar varken mångfald eller rättvisa
Max Persson, Moderata Studenter (MST), uttalar i en debattartikel den 26 juni sitt stöd för regeringens avgiftsbeläggning för icke-europeiska studenter, men meddelar att MST dock inte önskar "hindra" mångkulturen på universiteten. Den ger oss nämligen möjlighet att "upptäcka" icke-europeiska studenters kulturer.
Att trygga mångfalden genom att exkludera de mindre bemedlade är ett verklighetsfrämmande koncept. En "mångfald" bestående av det relativa fåtal som har möjlighet att betala borgarnas avgifter blir nämligen inte så mångfaldig alls. Däremot vidmakthålls globala maktstrukturer då de ekonomiskt missgynnade förblir utan möjlighet att studera. Jag vill därtill påpeka att även utländska studenter faktiskt bidrar rent akademiskt och inte bara med sina exotiska kulturer.
Persson frågar sig (med en något otidsenlig retorik vars uppriktighet hade förfärat Per Schlingmann) varför vi ska "ge bort kunskap gratis" och menar att om vi ska hjälpa andra länder så bör vi "få ut" något av det. Jag undrar om en sådan inställning är förenlig med de "solidariska" krigsinsatser Perssons parti står bakom, vad får vi t.ex. ut av att "hjälpa" Afghanistan? Inte kan det väl finnas egenintresse inblandat där? Internationell solidaritet är tydligen mer acceptabelt i fråga om krig än om kunskap.
Studier måste återigen bli avgiftsfritt för alla, även för de som haft oturen att inte födas i den västvärld vars välstånd bygger på att de förtrycks ekonomiskt. Främst är det ett självändamål, men det är också det enda sättet att uppnå den riktiga mångkultur som nu är viktigare att försvara än någonsin.
Jag vill avslutningsvis nämna att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) med eftertryck motsatt sig reformen i fråga, och bland annat påpekat att samtliga länder som innan 2006 avgiftsbelagt studenter från tredje land därefter gjort detsamma för inhemska studenter.
Anton Björk
Vänsterns Studentförbund Umeå
Kommentarer
Trackback
