Vänsterns Studentförbund Umeå

Nedan följer en rolig länk till Umeå stora lokaltidning där de uppmärksammar första dagen på universitetet i höst.

Har Umeå Universitet blivit rött?

Klicka här!

Ett svårt val för många studenter i höst är just riksdagsvalet. Men i och med det här inlägget hoppas jag kunna lägga ett starkt argument för att just rösta RÖTT och inte blått den 19 september.

Allt du behöver göra är att begrunda det faktum att med RÖDGRÖN seger i valet får studenter i Sverige efter 2011 inte mindre än 600 kronor till i studiemedel per måndag. En hundralapp mer än Alliansen föreslagit.
Den stora skillnaden ligger dock inte i den extra hundralappen, utan i de 400 kr utav denna ökning av studiemedlet som består av bidrag. Alltså, Alliansens ökning med 500kr/månaden är enbart en ökning av det lån en student maximalt kan få ut av CSN. De Rödgrönas förslag innehåller ytterligare 200kr(lån)/månad + 400kr(bidrag)/månad.

slutsats:

400kr mer i månaden med Rödgrön regering.
0kr mer i månaden med Alliansen.

läs mer här!

Byt regering för en rättvis utbildning

 

Under de senaste femton åren har studiemedlet sjunkit markant i förhållande till den av EU definierade fattigdomsgränsen, och enligt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) består det idag av mindre pengar än vad som rimligen går att leva på. Den lilla bidragshöjning på 40 kronor som regeringen genomfört är inte på långa vägar tillräcklig.

Vid sitt besök på Umeå Universitet i våras "löste" finansminister Anders Borg saken genom att på ett barnsligt sätt försöka romantisera fattigdom bland studenter. Förklaringen till hans nonchalanta och avfärdande inställning till problemet ligger sannolikt i att hans parti representerar, och alltid har representerat, samhällets övre skikt. Inom detta påverkar ett lågt studiemedel inte i samma utsträckning som bland vanliga människor möjligheten att studera: pappas plånbok finns ofta inom räckhåll, och man behöver därför mer sällan se fram emot en studietid kantad av en usel levnadsstandard och/eller stressen som kommer med att försöka hinna med både tentaplugg och extrajobb. Därtill är de mer bemedlade grupperna i större utsträckning koncentrerade till de orter på vilka de högre lärosätena finns, vilket i kombination med att man i regel börjar studera tidigare och får barn senare i livet ökar möjligheten att under studietiden bo i föräldrahemmet, och därmed slippa oroa sig över detaljer som hyra.

Då Borg förmedlade sitt "äh, vad fan, det går ju att leva på"-budskap glömde han dock tydligen att det i hans senaste budgetproposition står att studiemedlet ska "verka rekryterande" samt "ha en utjämnande verkan ... och därmed bidra till ökad social rättvisa", precis som det stått i varje budgetproposition sedan studiemedlets införande år 1965. Att Borg och hans regering inte tar denna skrivelse i beaktning framgår emellertid inte bara av deras ord, utan även av deras politik, då dagens skämt till studiemedel knappast kan hjälpa oss att komma till bukt med den så kallade sociala snedrekryteringen, och därmed inte fyller sitt syfte.

Vid sitt framförande i Aula Nordica försvarade Borg därtill det låga studiemedlet med att dagens studenter ju är "morgondagens höginkomsttagare", och att det därmed liksom jämnar ut sig. Vi undrar förstås nyfiket om Borg i sitt resonemang inkluderar exempelvis lärar- och sjuksköterskestuderande, eller om det inskränker sig till hans blivande skojarkollegor i finansvärlden.

 

Utöver detta har regeringen beslutat att den högre utbildningen från och med efter årsskiftet ska avgiftsbeläggas för den som kommer från ett land utanför EU. I alla andra europeiska länder som före 2006 hunnit genomdriva en sådan här reform har avgifter därefter införts även för inhemska studenter. En högt uppsatt folkpartist på UD har öppet förklarat att avsikten är densamma även här i Sverige. Vi har således minst sagt goda skäl att, i likhet med SFS, befara att Borg endast börjat på denna punkt, och att studier, om regeringen ges förnyat mandat, inom kort inte kommer att vara fritt tillgängligt för någon. De allra flesta inser förmodligen att detta, precis som det låga studiemedlet, skulle förvärra den sociala snedrekryteringen.

Många studenter från länder utanför EU kommer att utebli om borgarnas reform genomdrivs, Umeå kommer därmed att tappa i folkmängd och mångfald, och universitetets internationella prägel offras till stor del. Därtill kommer även Umeås roll i världen att bli lidande då de internationella kontakterna bryts.

Att borgarna utan att blinka kan beröva medborgare från länder utanför Sverige och EU - där utbildning i ännu högre grad ofta är en fråga om pengar och klass - möjligheten att studera i Sverige blir inte mindre motbjudande i sken av att de å andra sidan blint hetsar för att visa "internationell solidaritet" genom att i oändlighet skicka soldater (som årligen kostar två miljoner kronor styck) att strida för NATO i USA:s krig i Afghanistan...

 

Vi i Vänsterns Studentförbund (VSF) uppmanar därför alla som vill se en jämlik och rättvis utbildning, fri från avgifter och lika möjlig för alla att ta del av, att den 19 september rösta på Vänsterpartiet, partiet som förespråkar kostnadsfria studier för alla och som tar kampen för ett höjt studiemedel på allvar.

Vänsterns Studentförbund Umeå (VSF)